En omfattande studie publicerad i Nature har undersökt reproducerbarheten i samhälls- och beteendevetenskap genom att analysera 600 vetenskapliga artiklar från åren 2009–2018. Resultatet visar att endast 53,6 procent av studierna kunde exakt återskapas med samma data och metod. När mindre avvikelser tillåts stiger andelen till 73,5 procent, men endast 24 procent av artiklarna hade tillgänglig bakomliggande data, vilket gör oberoende kontroll svår.

Skillnader mellan discipliner är tydliga: statsvetenskap och nationalekonomi har högre nivåer av datadelning och reproducerbarhet, medan pedagogik och andra områden ligger efter. Studien pekar på att tidskrifters krav på öppenhet – särskilt delning av data och analyskod – är avgörande. När både data och kod är tillgängliga lyckas över 90 procent av upprepningarna, åtminstone i stort.

Forskarna understryker att bristande reproducerbarhet inte automatiskt betyder att resultat är felaktiga, men att det ökar osäkerheten. Utan tillgång till rådata och kod blir det svårt att lita på vetenskapliga slutsatser – och svårt att bygga vidare på tidigare forskning. Studien väcker frågor om hur vetenskaplig kvalitet säkras i praktiken.