Den snabba spridningen av AI-genererat innehåll ger en kollega inom medieforskning lite mer att följa än bara rubriker.
AI-spridning utan forskningens botten Berättelseflöde och nyckelfakta
Generativ AI har snabbt blivit en vanlig del av innehållsskapandet på sociala medier, med tillämpningar inom journalistik, marknadsföring, utbildning och till och med emotionellt stöd. Samtidigt visar en ny forskningsöversikt från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), beställd av Mediemyndigheten, att den vetenskapliga kunskapen inte hänger med i utvecklingen. Forskningen är ännu i ett tidigt skede och präglas av flera betydande kunskapsluckor.
En av de största bristerna är bristen på studier om hur barn och unga påverkas av AI-genererat innehåll. Det finns också få undersökningar som fokuserar på nordiska förhållanden, vilket begränsar tillämpligheten av internationell forskning i den svenska kontexten. Forskningen domineras av studier från ett fåtal länder och plattformar, och flera stora sociala medier saknas i analysen.
Mediemyndigheten betonar att det finns ett stort behov av aktuell och praktiknära kunskap. Eftersom den akademiska forskningen ofta är långsam, blir så kallad grålitteratur – rapporter och analyser utanför akademin – allt viktigare för att hålla takten med teknikutvecklingen. Myndigheten arbetar vidare med att stärka medie- och informationskunnighet (MIK) baserat på dessa insikter.
Fakta
- Mediemyndigheten har beställt en forskningsöversikt från FOI om generativ AI på sociala medier.
- Forskningsfältet har betydande kunskapsluckor, särskilt kring barns och ungas användning och nordiska förhållanden.
- Användningen av generativ AI i sociala medier är redan bred, men forskningen hänger efter i utvecklingen.
- Rapporten visar att grålitteratur blir allt viktigare för att följa utvecklingen i realtid.
- Forskningen domineras av ett fåtal länder och plattformar, med begränsad tvärvetenskaplig bredd.
Visuell nyhetsförklaring från Canto. AI-verktyg kan stödja produktionen. Redaktionell policy
