Förhoppningarna om artificiell intelligens i vården är stora – från automatiserad journalföring till snabbare diagnostik. Men enligt forskare vid Center for Assessment of Medical Technology i Örebro saknas hittills tillräckligt vetenskapligt stöd för att visa att AI-verktyg verkligen sparar tid eller förbättrar kvaliteten. En sammanställning visar att de flesta studier om AI i journalskrivning har metodologiska brister, och att den faktiska tidsvinsten är marginell.

Den största kvalitetsstudien visade att AI användes vid endast 30 procent av patientbesöken, ofta på grund av patienters nej till inspelning eller läkarens bedömning att situationen var känslig. Trots detta visade resultatet en genomsnittlig tidsvinst på bara 41 sekunder per patient – vilket motsvarar knappt tio minuter under en arbetsdag med tio patienter. Det innebär att effekten är mycket blygsam i praktiken.

Trots bristande bevis har regioner som Jämtland Härjedalen lanserat AI-projekt med löften om miljontals i besparingar. När Sveriges Radio granskade detta tvingades regionen erkänna att besparingarna fortfarande är en hypotes. Forskare varnar därför för att rulla ut tekniken i storskalig form utan tillräcklig utvärdering – eftersom då riskerar AI att bli en tidstjuv snarare än en hjälp.