Global uppvärmning står för nästan 80 procent av hushållens energianvändning i EU, och merparten av världens byggnader värms fortfarande med fossila bränslen. Värmepumpar, som kan leverera tre till fyra gånger mer värmeenergi än den el de förbrukar, ses som en nyckelteknik för att minska detta beroende. Sverige, med sin tidiga omställning från oljepannor efter 1970-talets oljekris, har utvecklat stark industri- och forskarkompetens inom området genom bolag som IVT, Thermia och Nibe och samarbete mellan KTH och Rise.

Trots att Sverige idag har en tredjedel av inomhusmiljöerna uppvärmda med värmepumpar – och upp till 70 procent i småhus – har intresset från politik och finansiärer minskat. EU:s mål att installera 10 miljoner värmepumpar mellan 2023 och 2027, tillsammans med energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina, har dock skapat en ny rusning efter tekniken i Europa. Tyskland och Frankrike har sett kraftigt ökad efterfråga, vilket öppnar möjligheter för svensk export.

En ny utmaning är köldmedierna. Efter att freoner fasades ut på grund av ozonskiktet har HFC-gaser och HFO:er använts, men nu skärps reglerna ytterligare. EU planerar att fasa ut syntetiska köldmedier till förmån för naturliga som propan, ammoniak och koldioxid – vilket ställer nya krav på säkerhet och teknik. Samtidigt växer kinesiska aktörer snabbt in på marknaden, vilket gör att Sverige riskerar att tappa sin ledarposition om inte större investeringar görs i forskning och utveckling.