EU har nått en politisk överenskommelse om att inrätta så kallade återvändandehubbar utanför unionens gränser för personer som avvisats men inte kan utvisas omedelbart. Enligt den nya återvändandeförordningen, som ersätter direktivet från 2008, kommer dessa centraler att placeras i tredjeländer som Kazakstan eller Uzbekistan – möjliga samarbetspartner enligt uppgift från en EU-diplomat. Syftet är att stärka EU:s migrationskontroll genom att säkerställa att avslagna asylansökningar leder till faktiska återvändanden.

Initiativet drivs av en kärna av medlemsländer inklusive Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark och Grekland, med stöd från EU-kommissionen. Sverige deltar också aktivt, genom att samarbeta med Nederländerna kring juridiska förberedelser för att hantera asylärenden utanför EU. Regeringen har dock varken bekräftat eller dementerat uppgifter om samarbete med Malta.

Planerna har mött skarp kritik från människrättsorganisationer. Amnesty International har uttryckt allvarliga bekymmer, och menar att dessa hubbar riskerar att kränka mänskliga rättigheter och bör avvisas. Kritiken väger tungt trots den breda politiska majoriteten bakom förslaget i både EU-parlamentet och medlemsländerna. Den formella godkännandeprocessen för den nya förordningen förväntas slutföras inom kort.