Eurovision Song Contest har länge varit en plattform för musik och underhållning, men också en spegel av geopolitiska spänningar. En ny forskningsbok visar att deltagande länder ofta befunnit sig i konflikt under tävlingens historia – men att det som skiljer dagens Eurovision är hur synlig och kraftfull publiken blivit i sina krav på bojkott och uteslutning. Forskare poängterar att det inte är konflikterna i sig som är nya, utan reaktionerna kring dem.

Jack Shepherd vid Mittuniversitetets turismforskningscentrum Etour har bidragit till boken "Tourism, Events and Leisure: Perspectives on the Eurovision Song Contest", där forskare från åtta länder analyserar tävlingen ur perspektiv på turism, evenemang och fritid. Boken visar hur Eurovision i allt högre grad används som en arena för politiska ställningstaganden och identitetsuttryck, inte minst genom sociala medier.

Studien undersöker också hur pågående kriser påverkar röstningsmönster och relationen mellan jury- och tittarröster. Trots att tävlingen formellt är icke-politisk har den blivit en betydande samhällsfenomen med effekter på kultur, turism och global opinion. Forskarna betonar att Eurovision bör förstås brett – inte bara som en tv-show, utan som en kulturell kraft med riktning bortom Europas gränser.