Stroke är en akut hjärnsjukdom som drabbar cirka 25 000 personer årligen i Sverige. Det är ett samlingsnamn för både hjärninfarkt, orsakad av blodpropp, och hjärnblödning, där ett kärl brustit. Symtomen varierar kraftigt beroende på vilken del av hjärnan som drabbas – från domning i ansikte eller arm till svår yrsel eller talproblem. Forskning visar att närmare två miljoner nervceller dör per minut om behandlingen dröjer, vilket gör snabb insats avgörande.

För att snabbt identifiera stroke används AKUT-testet: man bedömer om personen kan le, uttala sig tydligt, lyfta båda armarna och höra ordentligt. En TIA, eller 'varningspropp', är en tillfällig händelse som löser sig själv men ska tas på stort allvar – många får en full stroke kort därefter. Akut behandling skiljer sig beroende på typ: vid hjärninfarkt används trombolytika eller trombektomi, medan hjärnblödning kräver aggressiv blodtryckssänkning.

Sedan början av 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten vid stroke halverats, trots en äldre befolkning. Det beror på bättre akutvård, specialiserade strokeenheter och förebyggande åtgärder som blodförtunning och behandling av blodfetter. Forskning i Umeå leder nationella studier inom rehabilitering, primärprevention och identifiering av dolda riskfaktorer som förmaksflimmer.