Illustration av oljetankers på havet med USA och Kina markerade som motstridiga aktörer i energimarknaden, med priskurvor som visar stabilitet trots kris.
Illustration av oljetankers på havet med USA och Kina markerade som motstridiga aktörer i energimarknaden, med priskurvor som visar stabilitet trots kris.

De motstridiga rörelserna på oljemarknaden ger en kollega som följer energipolitik lite mer gemensamt sammanhang.

Hur USA och Kina lugnat oljemarknaden Berättelseflöde och nyckelfakta

Efter USA:s och Israels militära attacker mot Iran den 28 februari har världsmarknaden förlorat 10 miljoner fat olja per dag – motsvarande en tiondel av den globala konsumtionen. Det är den största störningen i historien, enligt Internationella energimyndigheten (IEA), men trots detta har priserna inte nått samma nivåer som under energikrisen 2022. Enligt analytiker är nyckeln till stabiliteten USA:s ökade oljeexport och Kinas kraftigt minskade import. USA har ökat sin export med 3,5 miljoner fat per dag, medan Kina minskat sin import med 3,6 miljoner fat – en samlad justering som kompenserar 70 procent av det totala bortfallet. Tidigare i maj höll USA och Kina ett toppmöte om spänningarna i Hormuzsundet, men utan konkreta lösningar. Oljepriserna steg ändå under fredagen, med Brentolja på 109,22 dollar per fat och WTI på 105,25 dollar.

Fakta

  • USA och Israel inleddes attacker mot Iran den 28 februari 2026.
  • Världsomspänningens oljeförsörjning har minskat med 10 miljoner fat per dag enligt IEA.
  • USA har ökat sin oljeexport med 3,5 miljoner fat per dag under krisen.
  • Kina har minskat sin oljeimport med 3,6 miljoner fat per dag.
  • Sammanlagda justeringar kompenserar 70 procent av det globala bortfallet.
  • Brentoljan kostade 109,22 dollar per fat och WTI 105,25 dollar per fat fredagen den 15 maj.

Visuell nyhetsförklaring från Canto. AI-verktyg kan stödja produktionen. Redaktionell policy