Efter att USA:s president Donald Trump dragit tillbaka amerikanska styrkor från Europa växer oron bland Nato-länder om alliansens framtid. Bakgrunden är kritik från Trump om bristande stöd från Natoländer i kriget mot Iran, vilket lett till att USA nu minskat sitt militära närvaro – 5 000 soldater har kallats hem från Tyskland och 4 000 stoppats från att stationeras i Polen. I reaktion på detta utreder flera europeiska länder ett alternativt försvarssamarbete som inte är beroende av amerikanskt stöd eller godkännande.

Enligt uppgifter i The Economist förbereds en 'plan B' där nordiska, baltiska och centraleropéiska länder, med stöd av Tyskland, Frankrike och Storbritannien, kan agera utan USA:s deltagande. En viktig aktör i detta är den brittiska ledningen av Joint Expeditionary Force (JEF), en koalition med tio länder inklusive Sverige. Till skillnad från Nato kräver inte JEF enhällighet, vilket gör att den kan agera snabbare i krisfall.

Ändå finns tvivel. Försvarskällor ifrågasätter Storbritanniens kapacitet efter långvariga försvarsnedskärningar. Samtidigt har Nato-chefen Mark Rutte avrått från offentliga diskussioner om plan B, med risk att splittringen i alliansen fördjupas. Grönlandskrisen – då Trump krävde att köpa ön från Danmark – ses som en vändpunkt som väckte medlemsländerna.